Kontakta oss

så pratar vi mer om personlighetstester.

Nästa utbildning

11-12 oktober + 9 november

Anmäl dig här!

 

Skönmålning, Faking

11 november, 2015 Rapportkategori: Personlighetstester och Skönmålning/Faking.

 Debatten om skönmålning

Debatten om skönmålning är intensiv. Det finns starka motsättningar mellan anhängarna av olika ståndpunkter. Man kan urskilja följande grupper av argument:

1. Skönmålning är vanlig och stark, kan inte motverkas eller korrigeras, och gör testen värdelösa. Detta är troligen en ganska vanlig uppfattning, särskilt bland personer som inte har speciellt djupa kunskaper inom området. Det är ju enkelt att inse att testpersoner kan svara oärligt, och att inget hindrar en del av dem från ett göra det om mycket står på spel (skarpt läge). Mot detta kan man anföra att det finns forskning på området som ger stöd för en mera nyanserad uppfattning och som visat att det faktiskt går att komma tillrätta med problemet – kanske inte helt, men i stor utsträckning.

2. Skönmålning förekommer inte eller bara ytterst sällan, alltså är hela frågan utan betydelse. Detta är en uppfattning som bygger på enstaka, avvikande forskningsresultat som tycks ha visat att t ex sökande eller anställda besvarat ett test på mycket likartade sätt. Eftersom omfattande forskning visat att de i normalfallet inte alls svarar på ett likartat sätt är ståndpunkten ohållbar. En variant av detta argument är det – ursäkta ordvalet – något naiva påståendet att människor svarar ärligt.

3. Skönmålning förekommer ibland men saknar betydelse för det praktiska värdet av testen. Detta påstående bygger på viss forskning som tycks ha visat att testen inte fungerar sämre om skönmålning förekommer. Emellertid bortser man då från att mycket stora effekter ofta uppkommer till följd av skönmålning i individuella fall, att det handlar om en ”tätgrupp” i testet och att den övergripande korrelationen mellan ett test och ett kriterium på arbetsresultat är ett mycket okänsligt mått på effekter av skönmålning.

4. Skönmålning förekommer men slutsatser av testen bör grundas på ”profiler” och sådana kan inte förvrängas med hjälp av skönmålning. ”Profiler” kan emellertid mycket väl påverkas av skönmålning.

5. Skönmålning kan effektivt motverkas med hjälp av ipsativa svarsformat. Ipsativa format motverkar inte skönmålning effektivt och har ett antal nackdelar som beskrivits i texten ovan.

6. Skönmålning kan effektivt motverkas med hjälp av varningar. Varningar har till en del de avsedda effekterna att minska skönmålning men effekterna är svaga och det mesta av problemet kvarstår.

7. Skalor som mäter ”social önskvärdhet” är i själva verket mätningar av ”personlighet”. Detta argument är ohållbart av två skäl. För det första är den personlighetsdimension som vanligen avses ”need for approval”, men oberoende mått på denna dimension har inget samband med den traditionella skalan för att mäta social önskvärdhet (Marlowe-Crowne). För det andra saknas logik i argumentet att en skala invalideras om den korrelerar med något annat som inte var avsett eller förutsett. Antag att en skala för mätning skönmålning råkar samvariera med kroppsvikt eller, för den delen, intelligens. Är det ett bevis för att skalan har misslyckats i sitt syfte? Det är helt enkelt irrelevant för frågan om skalan mäter det som den är avsedd att mäta. Validering av skalan kan ske med empirisk forskning av den typ som redovisats i denna rapport.

8. Skönmålning bör mätas som skillnaden mellan två testtillfällen, ett med instruktionen att skönmåla ett med normal instruktion att svara ärligt. Detta mått har visat sig ha svårgenomskådade egenskaper. Att skönmåla när man är direkt uppmanad till att göra det förefaller vara något annat än att göra det spontant i en skarp situation i syfte att förbättra sitt testresultat. I praktiken kan inte denna metodik användas för att komma till rätta med skönmålning i en skarp situation, t ex testning vid jobbansökan.

9. Psykologen kan vid en intervju avgöra om en sökande bluffar, eller rentav ljuger. Omfattande forskning har visat att människor ofta ljuger, att många tror sig kunna avslöja lögnare men att få kan det.

10. Det går inte att mäta tendensen till skönmålning. Varför inte? Det är knappast svårare än att mäta andra psykologiska begrepp. Vi verifierar vår metodik med ”triangulering”, dvs  experiment eller med mätningar andra begrepp och etablerar på så sätt mätningens begreppsliga validitet (”construct validity”). Detta är det normala arbetssättet i psykologisk forskning. Att just skönmålning skulle vara omöjligt att mäta är ett långsökt argument.

11. Om skönmålning förekommer kan vi inte veta eftersom vi inte känner de ”sanna” värdena i personlighet; inte heller kan vi motverka eller korrigera för skönmålning. Detta är ett uttryck för en kunskapsteoretisk pessimism eller rentav nihilism som kanske kan försvaras på filosofiska grunder men som inte tycks leda till några konstruktiva insikter eller till problemlösning. Det praktiska problemet kvarstår.

Slutligen: framsteg är bara möjliga för dem som vägrar att tro på de många som förklarar att något är omöjligt, ett alltid populärt budskap.

Skönmålning är ett gigantiskt problem vid användning av självrapporter i personlighetstestning i skarpt läge, tex vid anställningar. Men problemet kan hanteras!

Sjöberg, L. (2015). Correction for faking in self-report personality tests. Scandinavian Journal of Psychology, 56, 582-591Länk här

Se en kortfattad artikel i Dagens Industri, länk här

Se också Sjöberg, L. (2012). Ny metod att avslöja skönmålning vid personlighetstestning. Psykologtidningen, 58(9), 22-25. Länk här
Metodiken är en variant på sedan länge känd metodik, men som bekant får författare eller intervjuade personer sällan ge synpunkter på rubriker.

Vår metodik bygger på separat mätningar av skönmålning, som används för att korrigera alla testskalor med hjälp av särskilda, empiriskt grundare modeller. Metodiken har kunnat verifieras i ett antal studier, se t ex denna rapport som analyserar data från UPP-testet vid prövningar av sökande till officersutbildning, och som är den som går längst i frågan i vår forskning:

Sjöberg, L., & Wolgers, G. (2012). Personlighetstestning vid antagning till officersutbildning. En jämförelse mellan CTI och UPP-testet i olika grader av ”skarpt läge”. Ledarskapscentrum, Försvarshögskolan. Forskningsrapport F:39. Länk här

En bok som ibland åberopas vid kritik av vår ansats har jag i detalj diskuterat, Länk här.

Den ganska vanliga alternativa ansatsen att hantera skönmålning är att använda s k ipsativa (jämförande) svarsformat; man finner den bl a i OPQ och Master-testen. Forskningen visar att
– skönmålningen inte försvinner
– det tar längre tid att besvara testen som använder detta format
– de testade upplever att de ”måste jämföra äpplen och päron”, något som sänker trovärdigheten hos testen

En mera utförlig diskussion av forskningen om skönmålning finns här:

Sjöberg, L. (2012/2013). Skönmålning i personlighetstest. SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration, No. 2012:2. Länk här

 
Vi använder cookies för att din upplevelse av webbplatsen ska bli bättre. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du våra cookies. Läs mer | Stäng