Kontakta oss

så pratar vi mer om personlighetstester.

Nästa utbildning

11-12 oktober + 9 november

Anmäl dig här!

 

Social förmåga & framgång

29 november, 2009 Rapportkategori: Forskning.

Social förmåga och framgång: något om validiteten i UPP-testet

Lennart Sjöberg
Psykologisk Metod AB

2009-07-24

UPP-testet mäter social förmåga. Om denna mätning är tillförlitlig bör testvariabeln samvariera med olika aspekter på framgång, inte minst ekonomisk. I en studie som nu är under rapportering togs testet av 107 personer i olika åldrar och med varierande utbildning. Här kommer några av resultaten i denna studie.

De testade tillfrågades om sin månadsinkomst. Resultatet framgår av Figur 1 nedan som gäller heltidsarbetande. Social förmåga hade korrigerats för skönmålning.

Figur 1. Genomsnittliga månadsinkomst som en funktion av social förmåga enligt UPP-testet. Endast heltidsarbetande. Respondenterna hade indelats i 5 grupper med avseende på social förmåga, 20 % i varje grupp.

Testvariabeln tycks alltså fungera som väntat. Givetvis finns alternativa förklaringar, men det är rimligt att social förmåga skulle ha just ha en effekt i termer av ekonomisk framgång. De svarande som hade chefsuppgifter bedömde hur bra de klarade dessa. Sambandet med jagstyrka (korrigerad för skönmålning) framgår av Figur 2.

Figur 2. Genomsnittlig jagstyrka i tre grupper av chefer.

Figuren visar att det var en stor skillnad i jagstyrka mellan chefer som klarade uppgifterna bra och övriga. Social anpassning i arbetslivet mättes med en ny skala, som med framgång kunde begreppsvalideras mot en internationellt etablerad sådan skala. Sambandet med emotionell intelligens enligt testet framgår av Figur 3.

Figur 3. Sambandet mellan social anpassning i arbetslivet och emotionell intelligens.

Hur är det med social anpassning i livet i stort? De testade fick frågan om hur många riktigt goda vänner de hade, se Figur 4 för sambandet med social förmåga enligt testet.

Figur 4. Sambandet mellan antalet ”riktigt goda” vänner och social förmåga.

Dessa resultat visar att testvariabler i UPP-testet kan förväntas ha starka samband med relevanta aspekter på social och ekonomisk framgång.
En övergripande bild av testets validitet ges av multipla korrelationer baserade på det stora normmaterialet. Multipla korrelationer för var och en av de sex kriterierna mot Big Five och mot UPP-testet framgår av Tabell 1. I UPP-testet ingick också de 8 tillkommande variablerna – uthållighet, samarbetsvilja etc. Alla variabler korrigerade för skönmålning.

 

Tabell 1. Validering mot 6 kriterievariabler, förklarad varians (kvadrerade multipla korrelationer).

Kriterievariabel Big Five UPP-testet
Förändringsvilja 0,137 0,274
Arbetstillfredsställelse 0,008 0,454
Arbetsvilja 0,010 0,475
Resultatorientering 0,106 0,212
Arbetsintresse 0,054 0,389
Balans arbete – övrigt liv 0,045 0,097
Medelvärde 0,041 0,317
 

I samtliga fall var ökningen av validiteten högt signifikant och av dramatisk storlek. Förklarad varians på 0,317 motsvarar en korrelation på 0,56. Märk att det var balansdimensionen som drog ner värdet förUPP-testet i viss mån. Övriga kriterier kunde förklaras på ännu högre nivå.
För Big Five var den genomsnittliga korrelationen med kriterierna endast 0.20, ett ganska normalt värde för personlighetstest. En ökning av validiteten från 0.20 till 0.56 kan påvisas ge mycket stora personalekonomiska vinster om testet används vid urval.

Dessa värden på validiteten påverkas ej av skönmålning eller andra felfaktorer eftersom dessa redan rensats bort ur både beroende och oberoende variabler. Om man inte gör denna korrektion blir validiteten förhöjd med ca 0,10.

Slutsats
UPP-testet gör mätningar av personligheten som är starkt relaterade till relevanta kriterier i arbetslivet och även mera allmänt. Jämfört med de traditionella Big Five-dimensionerna är förbättringen dramatisk.

 

 

 
Vi använder cookies för att din upplevelse av webbplatsen ska bli bättre. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du våra cookies. Läs mer | Stäng