Fredrik Stannow är Psykologisk Metods senaste tillskott. Han ska arbeta som psykometriker och konsult inom personlighetstestning.
Berätta lite om dina studier
Jag har bott och studerat i Lund de senaste sex åren. Under min studietid har jag hunnit med att läsa totalt 5 år psykologi. Till att börja med har jag läst det beteendevetenskapliga programmet och därmed tagit en kandidat i psykologi. Därefter studerade jag masterprogrammet i psykologi med speciell inriktning mot personlighet och individuella skillnader. Under våren skrev jag min masteruppsats och genomförde då en tvillingstudie där bland annat intelligens och personlighet undersöktes. Med Petri Kajonius som handledare (framstående forskare och professor inom personlighetspsykologi) undersökte jag hur stor del av olika drag som kan förklaras av arv och så kallad unik- och delad miljö. Sedan undersöktes även hur dessa drag, bland annat personlighetsdrag och intelligens, relaterar till varandra över tid. Detta möjliggjordes i och med att varje tvilling hade blivit testad på olika drag vid flera tillfällen.
Varför är personlighet spännande?
Personlighet är ju egentligen kärnan för vad en människa är, nämligen återkommande tendenser eller mönster hos individer av beteenden, tankar och känslor. Begreppet innefattar allt och lite till, och kunskap om personlighet går att använda och applicera i många olika delar av livet. Inte minst i relation till arbetslivet och i relationer till andra människor, utan även i relation till sig själv. Mycket tack vare mina studier inom psykologi, och inom personlighetspsykologi mer specifikt, har jag börjat förstå andra människor och även mig själv bättre. Vardagen är betydligt mer lättnavigerad, till exempel vet jag i högre utsträckning hur jag och nära vänner reagerar i olika scenarion. Mycket av detta handlar kanske om att jag har blivit äldre och därmed inhämtat en djupare förståelse för mig själv och andra människor. Men personlighetspsykologin har hjälpt mig att bättre navigera denna otroligt komplexa och föränderliga värld vi alla lever i.
Vad är du intresserad av när det kommer till Psykologisk Metod och UPP-testerna?
Först och främst är det ändå Psykologisk Metods sätt att se på forskning, inte bara att vetenskapliga fynd används utan att det är en central del inom företaget. Psykologisk Metods tester drivs inte framåt av några känslostyrda infall, magkänslor eller gissningar, utan av den senaste och bästa forskningen inom personlighet och individuella skillnader. Detta förhållningssätt till vetenskap är relativt unikt när det kommer till företag inom personlighetstest-branschen i Sverige och internationellt. Många andra företag verkar gå lite på magkänslan trots allt, då så kallade ipsativa svarsformat dominerar tillsammans med icke-normalfördelade tester skapade av gubbar som var fixerade av sina egna drömmar (Szondi som gett upphov till Szonditestet och Jung till det omåttligt populära 16-personalities). De företag som använder dessa typer av tester har i min mening inte läst på ordentligt. För det andra intresserade Psykologisk Metod mig eftersom det är ett litet företag. Redan nu efter några veckor har jag haft möjlighet att vara med och påverka och fått delge min syn på saker och ting. För övrigt är Lennart Sjöberg, upphovsmakaren till testet, en förebild. På egen hand i princip skapade han den stabila grunden till de många olika dimensionerna som UPP-testerna täcker, som för övrigt fortfarande och gång på gång visar på goda validitets- och reliabilitetsmått.
Vad är speciellt med Lennart Sjöbergs forskning?
Det finns ett gäng speciella saker med forskningen som Lennart Sjöberg bedrivit. Det kanske klurigaste med personlighetstester över lag är att vi inte kommer ifrån olika ”bias”, personlighetstester kommer aldrig att vara perfekta. De företag eller forskare som tror att de i dagsläget kan skapa ett personlighetstest som till 100% fångar personligheten hos alla behöver kanske gå en kurs i metod. I alla fall, ett exempel på ett sådant ”bias” är det Lennart Sjöberg kallade för skönmålning. Skönmålning innebär att personer som tar ett personlighetstest i samband med en rekryteringsprocess kommer att ”skönmåla” sig. Alltså kommer personen i fråga svara lite annorlunda än sanningen för att testresultatet ska framstå som bättre inför anställaren. Till exempel kanske testpersonen tror att arbetsgivaren letar efter en extrovert person, och då kommer personen som tar testet att försöka få sig att framstå som lite mer extrovert än vad personen egentligen är. UPP-testerna har en mycket unik kontroll för skönmålning i det att resultatet kontrolleras för skönmålning så att den testades ”sanna” eller i alla fall lite mer sanna personlighet redovisas i resultatet. Andra företag använder en annan metod som jag nämnde lite kort tidigare, så kallade ipsativa svarsformat, där två påståenden ställs mot varandra. Allt som oftast tvingas testpersonen då ta ställning till två påståenden som är antingen ”pest” eller ”kolera”. Så oavsett om personen kanske inte håller med om något av påståendena alls så måste personen hålla med om något av dem. Detta leder i sin tur till ett stort problem, som egentligen är ännu mer problematiskt, nämligen att dessa ipsativa svarformat leder till en enda stor statistisk röra. Det gör det i princip omöjligt att jämföra deltagare med varandra, och även att se till att testet håller någon form av kvalité eller att det fungerar överhuvudtaget. Alltså saknar de flesta av dessa test vetenskapligt stöd, i och med att det inte kan testas eller jämföras. En annan sak som är speciell med Lennart Sjöbergs forskning är att han har tagit mycket av det som fortfarande anses vara personlighetspsykologins bästa modell, den så kallade femfaktormodellen eller ”Big Five” modellen. Förutom användandet av denna erkända modell som fångar de fem stora personlighetsdragen har UPP-testen kompletterats med andra delskalor/dimensioner som är av specifik relevans kopplat till arbetslivet. En personlig favorit är passiv aggressivitet. Man brukar säga att varje personlighetsdrag inte har någon bra eller dålig sida, men just passiv aggressivitet har utifrån en arbetslivssynpunkt (eller överhuvudtaget) en negativ sida. Denna personlighetsdimension har goda prediktiva förutsättningar när det kommer till jobbprestation bland annat. Över lag finns det utifrån min synvinkel som studerat personlighet under många år väldigt mycket spännande kring den forskning som Lennart Sjöberg tagit fram. Sedan har Psykologisk Metod sett till att de gjort och fortsättningsvis gör rätt för sig när det kommer till personlighetstestning och intelligenstestning utifrån många viktiga parametrar.
Varför ska andra bry sig om personlighet och individuella skillnader?
Att alla individer är olika är kanske det viktigaste av allt, och då menar jag inte bara utifrån en jämlikhetssynpunkt. Utan att vi alla kommer att reagera olika inför varje scenario. Varje enskild människa kommer att hamna någonstans på normalfördelningen när det till exempel kommer till stresstålighet. Vissa kommer att befinna sig långt till höger på normalfördelningskurvan och vara extremt stresståliga, medan andra kommer befinna sig längre till vänster och därmed inte kunna hantera stress i alls samma utsträckning. Oavsett vad det gäller, om det gäller hur mycket en tittar på tv, tränar, äter, diskar noggrant eller vad som helst så kommer en normalfördelad befolkning att framträda som antingen tittar extremt mycket på tv eller diskar jättenoggrant eller helt tvärt om eller någonstans i mitten (där de flesta befinner sig). Den normalfördelade verkligheten är något som individer i regel glömmer bort, där personer tror att varje problem har en enskild lösning och där alla kommer att må bra av att det är sol utomhus eller vad det nu gäller. Det finns ingen ”one-size-fits-all”. Med det sagt, insikter kring individuella skillnader och personlighet är allomfattande för alla människor, och det finns hur mycket som helst som en kan göra med hjälp av personlighetsforskningen. En kan se in i framtiden, en kan förutspå hur det varit tidigare i livet, och inte minst: en kan förstå den komplexa verkligheten lite bättre.