Psykologisk metod och upp-testerna

Historien bakom UPP – Understanding Personal Potential

Psykologisk Metod grundades 1983 av professor Lennart Sjöberg. Behovet av att använda arbetspsykologiska tester inom arbetslivet ökade kraftigt under denna tid, och konsulter började använda de tester som fanns tillgängliga på den svenska testmarknaden. Lennart såg tidigt att de tester som användes förvisso var populära, men att de höll låg vetenskaplig kvalitet. Lennart såg det därmed som en intressant möjlighet att använda sina kunskaper inom psykologi och psykometri för att ta fram nya test av hög vetenskaplig kvalitet. Mycket har hänt sedan testet skapades och innehåller idag 29 personlighetsdimensioner, ett tredelat intelligenstest och även ett test som mäter kritiskt tänkande. Alla dimensioner och tester har visat sig vara relevanta för arbetslivet enligt forskning. Det omfattande personlighetstestet grundar sig i personlighetspsykologins mest etablerade och erkända modell, ”Big Five” (även kallad femfaktormodellen), men innehåller flera andra arbetsrelevanta aspekter. Lennart insåg tidigt att man kan fånga mycket arbetsrelevant med hjälp av att mäta Big Five, men man kommer ännu närmre en träffsäker bedömningsgrund genom att mäta Big Five and Beyond. Psykologisk Metod levererar idag sina tester till ett hundratal kunder runt om i Sverige och testet uppdateras ständigt gentemot det vi anser är det enskilt viktigaste för alla testleverantörer: Vetenskapen.

Kontakta oss

Affärsidé

Utifrån gedigen forskning erbjuder vi expertis inom personbedömning och organisationsutveckling.

Mission

Med Understanding Personal Potential säkerställer vi rätt kompetens för rätt arbetsgivare.

Vision

För lyckligare medarbetare och mer framgångsrika verksamheter.

Lennart sjöberg

Psykologisk Metods grundare

Lennart Sjöberg var professor i psykologi, aktiv i flera framstående akademier och en forskare som under hela sin karriär bidrog med betydelsefull kunskap inom bland annat riskperception, attityder och psykometri.

Lennart Sjöbergs karriär

Lennart Sjöberg hade en lång och betydelsefull akademisk karriär vid många lärosäten både i Sverige och internationellt. Efter att ha tagit sin filosofie licentiat-examen i Sverige och genomfört doktorandstudier vid Princeton University 1963–1964 disputerade han i psykologi vid Stockholms universitet. Lennart blev tidigt verksam som akademiker och var åren 1966–1968 tillförordnad professor vid både Lunds universitet och Uppsala universitet. Därefter var han Visiting Associate Professor vid Department of Psychology vid University of California, Berkeley.

Sjöberg utsågs 1970 till professor i psykologi vid Göteborgs universitet, en tjänst han innehade till 1988, och fortsatte sedan sin karriär som professor i ekonomisk psykologi vid Handelshögskolan i Stockholm (SSE) 1988–2005. Vid SSE var han även chef för Handelshögskolans Centrum för Riskforskning. Internationellt var han gästprofessor vid Stanford University, det nederländska forskningscentret NIAS och det belgiska EIASM. Han var dessutom adjungerad professor i Community Psychology vid NTNU i Trondheim och medlem i dess enhet för Risk Psychology, Environment and Safety. Sjöberg hade därtill en central roll inom europeisk riskforskning och koordinerade ett EU-projekt om riskperception och riskkommunikation mellan fem länder 1996–1999. Han var även licensierad psykolog.

För sina vetenskapliga insatser valdes han in i flera prestigefyllda akademier, bland annat Academia Europaea (The Academy of Europe), Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab (DKNVS). Hans forskning rörde främst attityder, riskperception och personlighetstester, och hans publikationer i vetenskapliga tidskrifter har citerats av många andra forskare.

Vid sidan av sin akademiska gärning var Sjöberg forskningschef för Psykologisk Metod, där han fick möjlighet att tillämpa sin omfattande kunskap inom psykometri och arbetspsykologi. Genom detta arbete bidrog han till utvecklingen av träffsäkra, vetenskapligt grundade testverktyg med stor relevans för arbetslivet. Med sina många intresseområden deltog han dessutom ofta i mediernas samhällsdebatter och var en återkommande röst i frågor som rörde risker, attityder och psykologisk vetenskap.