Kontraproduktiva beteenden, mörka sidor och dess konsekvenser för organisationer

Kontraproduktiva beteenden på arbetsplatser är ett problem som inte bara är förödande för dom som drabbas utan det kan kosta en verksamhet åtskilligt i minskad produktivitet och ökad personalomsättning. Organisationen och medarbetarna kan inte fokusera på att leverera ett bra jobb och känna sig motiverade, utan istället måste de lägga tid på att hantera destruktiva konflikter.

Intresset för kontraproduktiva, eller olämpliga beteenden som är mer eller mindre medvetna och destruktiva har vuxit och antalet studier har ökat. Man vill förstå vad det är som orsakar dem.

Kontraproduktivt arbetsbeteende (Counterproductive Work Behaviour = CWB), Viswesvaran & Ones, 2000, definieras som arbetsbeteenden som är negativa för organisationen och dess medlemmar. Det handlar om att utnyttja andra, fuska och inte följa det gemensamma regelverket. Man varken vill eller har tid att lägga på att hantera ”onödiga” konflikter.

Till exempel har acceptansen för dåligt ledarskap, där småtyranner genom sin position och status har kunnat bryta mot gemensamma normer och regler, minskat. Teamarbete kräver att alla bidrar till de gemensamma målen och hjälper varandra konstruktivt.

Vi pratar inte om att man kan ha en dålig dag eller konflikter med andra på sin arbetsplats. Ofta är konflikter konstruktiva om man kan lösa dem och man bör ha högt i tak för att många olika perspektiv ska komma upp till ytan för att resultera i kreativ problemlösning. Den typen av kontraproduktiva beteenden vi pratar om här är allvarligare och kan få riktigt förödande konsekvenser, särskilt om personen leder andra.

Det är tre typer av beteenden som diskuteras särskilt mycket just nu i arbetspsykologiska sammanhang som orsak till kontraproduktiva arbetsbeteenden, den s k mörka triaden: Narcissism, Psykopati och Machiavellism. I arbetslivet pratar man om subkliniska drag som förekommer i normalbefolkningen.

Det senaste decenniet har antalet studier som undersöker den mörka triaden tilltagit kraftigt, Muris et al., 2017. Det handlar inte om personlighetsstörningarna narcissism eller psykopati, som är av mycket allvarligare art, utan om subkliniska personlighetsdrag.

Machiavellianism har ett annorlunda ursprung och har aldrig varit en klinisk diagnos, utan begreppet är utvecklat baserad på Machiavellis bok, Fursten, Muris et al., 2017. I Fursten beskrivs hur man bör härska.  Även subkliniska drag av de mörka sidorna är relativt ovanliga, däremot kan de vara vanligare förekommande inom vissa yrkesgrupper.

De som har narcissistiska drag utmärks av behov att bli sedda som speciella, upplever sig som bättre än andra, och har behov av att vara beundrade. De är ständigt på jakt efter bekräftelse av andra för sin storhet och deras ego och självkänsla måste ständigt fyllas på ifrån omvärlden.

De med Machiavellistiska drag är ofta beräknande och kyliga med en cynisk sida och söker status och makt. De kan vara mycket duktiga manipulatörer och långsiktiga i sina strategier för att nå framgång och har inga problem om deras framgång går ut över andra. 

Personer med psykopatiska drag utnyttjar organisationen och andra för sina egna syften, är ofta impulsiva och har svårt att följa policys, sociala normer och uppförandekoder, Jones & Figueredo, 2012, O’Boyle et al., 2012. Gemensamt för alla tre egenskaper är att de är manipulerande och kyliga (låg empati). Det finns en gemensam kärna hos dem alla som har identifierats av Paulhus & Williams, 2002 och som har verifierats i många studier. Gemensamt är att det är beteenden som ofta riktar sig mot andra, dvs man använder och utnyttjar andra för sina egna syften och det får alltså konsekvenser för andra.

De mörka dragen, i mindre omfattning, kan vara produktiva och konstruktiva eftersom egenskaperna motiverar till att påverka andra, ta för sig och vara orädd för att ta en fight, ta risker och våga pröva nya saker.

I vissa yrkesgrupper kan de vara effektiva, särskilt i början av en karriär (säljare, entreprenörer och ledare för att nämna några), särskilt när personen samtidigt är begåvad, Furnham et al., 2013. Det är när dessa sidor blir för utpräglade och kombineras med känslokyla och manipulation som de blir destruktiva.

De flesta personer som uppvisar dessa egenskaper kommer att misslyckas i längden då de har lämnat för många tilltygade och sårade personer i sin väg. När kraven är stora och stressen är hög tenderar de mörka sidorna att framträda mycket tydligare. Dagens arbetsliv kännetecknas av snabba omställningar, ökat förändringsarbete, och höga effektivitetskrav, och därmed ökar också stressen.

Kan man identifiera personer som har de mörka egenskaperna? Det verkar ju rimligt att vara säker på att välja personer som inte har för höga nivåer av dessa egenskaper, särskilt för chefsroller, men även för andra roller. Det är numera möjligt att genom personlighetstester och andra metoder identifiera personer som visar tecken på riskbeteenden kopplat till de mörka sidorna.

Psykologisk Metod har i sitt omfattande personlighetstest, UPP Personality, skalor som mäter de mörka sidorna. I en studie som genomfördes under sommaren 2019 undersökte vi om våra skalor på de mörka sidorna kunde förutsäga beteenden som är kontraproduktiva, exempelvis i vilken grad man inte följde policys och riktlinjer, sårar andra medvetet, är beredd att fuska och tillskansa sig fördelar på andras bekostnad.

Drygt 100 personer fick svara på UPP Personality. Samtidigt fick dessa medarbetares chefer göra bedömningar på samma områden. Det visade sig att medarbetarnas egna skattningar av dessa drag stämde överens med hur cheferna hade bedömt medarbetarnas beteende. Detta går i linje med tidigare forskning, O’Boyle et al., 2012, där över 40 000 personer i en rad olika studier, med olika metoder, visade på att de undersökta mörka sidorna visade på en rad kontraproduktiva beteenden, som att inte följa arbetsplatsens regelverk, sämre samarbete, och att inte agera i en fair play-anda.

I samma studie undersökte vi om ekonomisk motivation samvarierade med de mörka sidorna och det gjorde de. Lennart Sjöberg, utvecklare av UPP Personality, har visat på faran med att vara motiverad av pengar i för hög grad och riskbeteenden inom finanssektorn, Engelberg & Sjöberg, 2006.

Särskilt drag av narcissism och ekonomisk motivation visade sig samvariera i ovannämnda studie. I verksamheter där frestelserna är stora att tillskansa sig kunders pengar på ett otillbörligt sätt, exempelvis inom finansbranschen, kan det vara på sin plats att undersöka arbetssökandes ekonomiska motivation kombinerat med de mörka sidorna.   

I det strategiska HR arbetet bör man i rekryteringsprocessen undersöka risken för att anställa någon som uppvisar indikatorer på att besitta någon av de mörka dragen. Detta kan undersökas med personlighetstest, bl. a UPP Personality, och i strukturerade intervjuer.

I talang- och chefsprogram bör man lägga in personlighetstest för att identifiera personer med dessa drag som redan finns i organisationen. Framåtdrivna och ambitiösa personer har en högre grad av dessa egenskaper än andra grupper, de är relativt få men kan ha en mycket negativ inverkan på organisationen om de inte upptäcks i tid.

Går det att förändra sig, att bli mindre manipulerande, känslokall, egoistisk, cynisk, impulsiv och aggressiv gentemot andra? Mycket svårt, och troligen är det inte möjligt utan en riktigt djupt ingående insikt, återkoppling från omgivningen och en stor portion motivation. Det är ett av flera problem med personer med dessa egenskaper, de har inte självinsikt, utan de ser det som nödvändigt att utnyttja andra för sina egna syften. För om inte de gör det, kommer de själva att bli utnyttjade.

Skrivet av Elisabeth Westlin. 

Referenser

Engelberg, E., & Sjöberg, L. (2006). Money Attitudes and Emotional Intelligence. Journal of Applied Social Psychology, 36, 8, 2027–2047

Furnham, A., Richards, S.C. & Paulhus, D. L. (2013). The dark triad of personality: A 10-year review. Social and Personality Psychology Compass, 7/3, 199-216.

Hogan, R., & Hogan. J., (2001). Assessing leadership: A view from the dark side. International Journal of Selection and Assessment, 9, 40-51.

Jones, D.N. & Figueredo, A.J. (2013). The core of Darkness: Uncovering the Heart of the Dark Triad. European Journal of Personality, 27, 521-531.

Muris, P., Merckelbach, H., Otgaar, H., & Meijer, E. (2017). The Malevolent Side of Human Nature: A Meta-Analysis and Critical Review of the Literature on the Dark Triad (Narcissism, Machiavellianism, and Psychopathy). Perspectives on Psychological Science, Vol. 12 (2), 183204.

O’Boyle, E.H., Forsyth, D.R., Banks, G.C. & McDaniel, M.A. (2012). A meta-analysis of the Dark Triad and work behaviour: A social exchange perspective. Journal of Applied Psychology, 97, 557-579.

Paulhus, D.l., & Williams, K.M. (2002). The dark triad of personality: Narcissism, Machiavellianism, and psychopathy. Journal of Research in Personality, 36, 556-563.

Viswesvaran, C., & D.S. Ones (2000). Perspectives on models of job performance. International Journal of Selection and Assessment, Vol. 8, No. 4, 216 – 226.