Positiv grundattityd förutsäger arbetsprestation

Psykologisk Metod har genomfört flera kriteriestudier, vilket inom arbetspsykologin innebär att man jämför hur väl en s k prediktor (prognosmetod som exempelvis ett begåvningstest eller ett personlighetstest) kan förutsäga en arbetsprestation i verkliga livet. Det är vanligt att man ber medarbetare eller chefer till en person att bedöma hens arbetsprestation. Exempelvis hur väl personen uppfyller mål som är uppsatta för arbetet, hur väl hen strukturerar jobbet och levererar i tid till överenskommen kvalitet.

Om många medarbetare fyller i ett personlighetstest och chefer och andra samtidigt bedömer samma personer utifrån arbetskriterier, så får man ett underlag som kan bearbetas statistiskt. Om en medarbetare har skattat sig som strukturerad och planerande och samtidigt chefen har gjort samma bedömning (oberoende av varandra) så finns det en samstämmighet. Om detta upprepas av många som ingår i en studie kan man beräkna statistiska samband.

Detta har vi gjort i en studie med över 100 personer under våren och sommaren 2019 där vi har testat hur väl olika dimensioner i UPP Personality kan förutsäga arbetsprestation. Vi har valt ut några resultat som vi vill dela med oss av. Eftersom de olika UPP dimensionerna är baserade på omfattande svensk och internationell forskning vill vi samtidigt lyfta fram denna forskning för att visa på relevansen i ett större perspektiv. Vi börjar med Positiv Grundattityd och återkommer till flera resultat under hösten.

Arbetsprestation brukar delas in i tre kategorier:
– Uppgiftsprestation (task performance), handlar om hur väl man uppfyller den formella rollen, det som beskrivs i arbetsbefattningen
– Organisatoriskt medborgarskap (organisational cittzenship behavior = OCB) handlar om hur mycket man bidrar till ett bra samarbete och hur mycket man hjälper varandra på arbetsplatsen
– Kontraproduktivt arbetsbeteende (counterproductive work behavior = CWB) handlar om negativa arbetsbeteenden som strider mot arbetsregler och normer på arbetsplatsen, till exempel stölder och att vara utåtagerande eller ojust mot kollegor.

Positiv grundattityd som ingår i UPP Personality och som överlappar en av fasetterna i många s.k. Big Five test under faktorn, extraversion, visade sig ha ett positivt signifikant samband (validitet) med uppgiftsprestation i ovan nämnda studie. Det vill säga, ju högre medarbetarna hade skattat sig på positiv grundattityd ju högre hade deras chefer bedömt deras arbetsprestation vad gäller arbetsuppgiften. Detta stämmer väl med internationell forskning, Lyubomirsky, et al., 2005. I vår studie korrelerade positiv grundattityd även positivt med organisatoriskt medborgarskap och negativt med kontraproduktivt beteende, samma mönster som i tidigare forskning, Kaplan et al.,2009.

Det har visat sig att positiv grundattityd (positive emotion), som fasett i extroversion i personlighetsmodellen, Big Five, eller som fristående egenskap i andra personlighetsmodeller, Lyumbomirksy, et al., 2005, i omfattande studier förutsäger arbetsprestation. Lennart Sjöberg, som utvecklat UPP Personality, påtalade tidigt att om man bryter ut vissa av fasetterna i Big Five modellen och lägger till andra dimensioner som är viktiga för arbetsprestation, så kan man öka ett tests prognosförmåga. Det beror på att specifika egenskaper förutsäger specifika arbetsprestationer bättre. Om man mäter extroversion på faktornivå så har den inte alltid samma prognosförmåga på arbetsprestation. Detta bekräftades i en mycket omfattande meta-analys nyligen, Wilmot et al., 2019. Där fann man att det var särskilt fasetterna positiva emotioner och entusiasm, som ingår i de flesta Big Five personlighetstest, (extraversion faktorn), som bidrog till högre arbetsprestation, medan sällskaplighet och spänningssökande inte bidrog särskilt mycket.

Positiv grundattityd, som den är definierad i UPP, innebär att en person i grunden är positiv, har lätt för att hantera motgångar och sprider en positiv stämning runt sig. Positiv grundattityd kan beskrivas som ett raster eller en lins som innebär att man tolkar eller värderar det man ser och upplever, som det välkända uttrycket säger ”glaset är halvfyllt inte halvtomt”. Personer som har hög positiv grundattityd tenderar att vara glada och fulla av energi, upplever glädje och välmående generellt i olika situationer och söker sig och dras till det som kan tolkas positivt även om situationer är jobbiga. Utöver andra aspekter som förutsäger högt engagemang på arbetsplatsen, som hur arbetet är utformat och hur ledarskapet fungerar, så visar sig positiv attityd hos medarbetarna vara en viktig bidragande orsak till högt engagemang, Young, et al, 2017. 

Hur kommer det sig att de som har högre värden i positiv grundattityd presterar och levererar bra arbetsresultat och också har ett högre välmående? Några forskare föreslår att de personer som har en högre grad av positiv attityd kan hantera sina begränsade resurser på ett bra sätt, särskilt att fokusera på mål istället för på störande tankar som leder bort från det som är viktigt. Det ger också personer energi att bredda och utveckla sina resurser, ta vara på möjligheter och fylla på sin energi på ett bra sätt, Young et al., 2018. Det leder till att man sätter mer utmanande mål, uppvisar större målmedvetenhet och använder sig av effektivare problemlösning, Kaplan et al., 2009.

Är en positiv grundattityd något man föds med eller kan den utvecklas? Därom tvistar de lärde, men mycket tyder på att det finns en relativt hög medfödd disposition, och erfarenheter under uppväxten som ger en person anlag för att vara positivt eller negativt orienterad, att se världen i ljusa eller mörka färger. Det är möjligt att utveckla en mer positiv syn på sin omvärld, men som alltid måste man vara motiverad att göra detta, teamutvecklingsinsatser och coaching kan bidra på ett bra sätt.

Organisationer som vill säkerställa ett högt engagemang, välmående och bra arbetsresultat bör kombinera åtminstone två strategier, att rekrytera personer som har en positiv grundattityd och att arbeta för en bra arbetsmiljö där särskilt ledarskapet är en nyckelfaktor. Personer som redan från början har en positiv grundattityd svarar särskilt väl på den typen av arbetsplatsaktiviteter eftersom dom är särskilt motiverade och engagerade och gärna söker sig till positiva och utvecklande aktiviteter.

Skrivet av Elisabeth Westlin 

Referenser

Kaplan, S., Bradley, J.C., Luchman, J.N. & Haynes, D. (2009). On the role of positive and negative affectivity in job performance: A meta-analytical investigation. Journal of Applied Psychology, 94 (1), 162-176.

Lyubomirsky, S., King, L., & Diener, E. (2005). The benefits of frequent positive affect: Does happiness lead to success? Psychological Bulletin, 131, 803-855.

Sjöberg, L. (2008). Bortom Big Five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest. Report. [Beyond the Big Five: Construction and validation of a personality test. Report]. SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration 2008:7. Stockholm School of Economics, Stockholm.

Young, H. R., Glerum, D. R., Wang, W., & Joseph, D. L. (2018). Who are the most engaged at work? A meta-analysis of personality and employee engagement. Journal of Organizational Behavior, 39, 1330–1346.

Wilmot, M. P., Wanberg, C. R., Kammeyer-Mueller, J. D., & Ones, D. S. (2019). Extraversion Advantages at Work: A Quantitative Review and Synthesis of the Meta-Analytic Evidence. Journal of Applied Psychology. Advance online publication.