Machiavellianism – manipulativt strategiskt maktspel utifrån stort egenintresse
Machiavellianism, är uppkallat efter filosof Niccolò Machiavelli och hans banbrytande bok Fursten som är skriven under början av 1500-talet. Boken beskriver pragmatiska råd och tillvägagångssätt till härskare om att förvärva och behålla makt. Boken betraktas av många som omoralisk då resultatet framställs som viktigare än furstens moral och intention. Machiavellianism är en av de egenskaper inom personlighetspsykologin som tillsammans med narcissism och psykopati, utgör den “mörka triaden”, (Paulhus & Williams, 2002).
Exempel på karaktärsdrag som kan bli synliga i arbetslivet:
Lockas av makt och kontroll
Upptagen av hierarkier, status och egen position
Dold agenda, drar sig inte för att fuska till sig fördelar
Ser andra som konkurrenter och intar en skeptisk hållning
Manipulerar för egen vinning
Agerar långsiktigt och använder gärna smicker för att ta sig fram
Beredda att nå sina mål utan hänsyn till andras välmående
Villiga att bryta regler om det tjänar sitt egenintresse
Skickliga på att dölja sina verkliga avsikter
I arbetslivet kan dessa drag ta sig olika uttryck. De kan till exempel ta åt sig äran för andras arbete, sprida rykten eller lögner för att få fördelar, sabotera kollegors arbete eller manipulera andra att gå deras ärenden. De kan också utnyttja organisationsstrukturer och spela politiska spel för att klättra på karriärstegen eller för att undanröja hinder (inklusive människor) som står i deras väg.
Då konkurrens och maktsträvan driver den machiavelliska individen kan den vara framgångsrik i tävlingsinriktade kontexter och har kapacitet att klättra på karriärstegen i miljöer där hårt klimat råder.
Det kan vara förödande för organisationer om personer med machiavelliskt riskbeteende återfinns till exempel i nyckelpositioner, då det kan ge negativa långsiktiga effekter på människorna i dess närhet, arbetsmiljön och företagskulturen.
För att undvika att rekrytera personer med dessa karaktärsdrag är det viktigt att lära sig att känna igen dragen och även kritiskt ställa sig frågan om det är eftersträvansvärt att ha en arbetsmiljö där denna typ av personlighet naturligt skulle kunna etablera sig långsiktigt.
Vidare är det att rekommendera att använda sig av flera olika objektiva metoder i urvalssamanhang för att effektivt öka träffsäkerheten vid rekrytering, läs mer om det här.
Vid intervjusituationen kan det vara intressant att utforska frågeställningar som till exempel berör hur personen agerar om någon hindrar den från att nå sina mål eller vad som främst är viktigt med att inneha en ledande position, om den typ av roll är aktuell. Vidare är det ett sannolikt antagande att flera av dessa individer tenderar att byta jobb ofta.
UPP Personality
Machiavellianism, narcissism och psykopati utgör den mörka triaden och tillsammans med passiv aggressivitet bildar dessa ”UPP Dark sides” i personlighetstestet. Genom att använda UPP Personality som objektiv metod kan tendenser till riskbeteendet Machiavellianism tidigt upptäckas och bidra till den rekryterande parten att vara extra lyhörd till kandidatens och referenspersoners svar i intervju- och referenssammanhangen.
Avslutningsvis kan vi konstatera att genom att förstå Machiavellianism exemplifierar vi också komplexiteten i makt, etik och mänsklig natur i dess strävan efter framgång.
Referenser
Jones, D. N. (2016). The nature of Machiavellianism: Distinct patterns of misbehavior. In V. Zeigler-Hill & D. K. Marcus (Eds.), The dark side of personality: Science and practice in social, personality, and clinical psychology (pp. 87–107). American Psychological Association
Lyons, M. (2019) The Dark Triad of Personality. London: Academic Press.
Machiavelli, N. (1532). II Principe: Fursten. Italien
Paulhus, D.L., & Williams, K.M. (2002). The Dark Triad of Personality: Narcissism, Machiavellianism and psychopathy. Journal of Research in Personality, 36 (6), 556-563.
Sjöberg, L. (2022) UPP Vetenskaplig bakgrund, tolfte upplagan