Chefer i hälso- & sjukvård

Sambandet mellan ett personlighetstest och 360-graders bedömningar av chefer i hälso- och sjukvården.

Sjöberg, L., Bergman, D., Lornudd, C., & Sandahl, C. (2011). Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME).

Sammanfattning
Detta är en studie av UPP-testets validitet gentemot 360-gradersbedömningar.
1 Deltagarna var 166 chefer inom Stockholms läns landsting (SLL), på mellannivå. De besvarade testet, ett formulär för mätning av stressupplevelser i arbetet, och bedömdes av sina egna chefer, kollegor och underställda. I genomsnitt bedömdes de av 2.5 kollegor och 7.5 underställda. 360-gradersbedömningarna kunde summeras i tre index, som mätte framgång i förändringsarbete, strukturering av arbetet samt relationer till underställda medarbetare. Egenbedömningarna hade lågt samband med övriga bedömningar, som i sin tur var moderat korrelerade (omkring 0.4). Det fanns emellertid ingen tydlig tendens till skillnad när egenbedömningarnas nivå jämfördes med övrigas bedömningar.

Samtliga testvariabler korrigerades för skönmålning. För analyserna av testets validitet bildades tre index av testvariabler som matchade bedömningarna innehållsmässigt. Genomsnittliga bedömningar av kollegor och underställda beräknades. Testindexen korrelerades med dessa genomsnittliga bedömningar samt med bedömningarna av överordnad chef. Korrelationerna korrigerades sedan för mätfel i kriterierna (360-gradersbedömningarna) och för begränsad variation i testvariablerna. De slutliga värdena på validitet låg omkring 0.5 för bedömningar av chefers, kollegors och underställdas 360-gradersbedömningar. Egenbedömningarna var ännu högre korrelerade med UPP-testets variabler. Det fanns en tendens till högre samband när minst 10 personer gjort 360- gradersbedömningarna. Slutsatsen är att testet uppvisade en tillfredsställande validitet mot 360-gradersbedömningar av chefers arbetsinsatser.

Stressupplevelsen hade främst samband med positiv grundattityd (negativt) och de arbetsrelaterade attityder som UPP mäter, men mycket låga samband med 360-gradersbedömningarna.

Det intressanta mönster som framträder i data var:

• Höga samband mellan personlighet och 360-gradersbedömningar
• Låga samband mellan personlighet och stressdimensioner
• Höga samband mellan stressdimensioner och arbetsattityder enligt UPP
• Låga samband mellan 360-gradersbedömningar (ej egenbedömningar) och stressdimensioner

Karolinska Institutet – Sambandet mellan ett personlighetstest och 360-gradersbedömningar av chefer i hälso- och sjukvården 2 (57) Stressdimensionerna kan sägas mäta de svarandes ”inre värld”, och vara uttryck för den aktuella arbetssituationen. De är inte tydliga för andra människor, inte heller starka utslag för mera bestående personlighetsdrag. UPP-testets sektion med arbetsattityder bildar en intressant brygga mellan det inre och det yttre, det bestående och det mera tillfälliga.

Ladda ner för att läsa resten för eget bruk, ej för spridning.

Copyright: Skrifter utgivna av Psykologisk Metod AB